23:21

jag skulle vilja presentera mig själv, det är jag som skriver och jag som lever. Jag är en fjärdedel till hundra år och fortfarande vet jag inte vad jag vill bli när jag blir stor. Jag pluggar för att jag ska, inte nödvändigtvis för att jag vill och jag tror ibland att jag är smartare än vad jag sedan visar mig vara. Jag borde ta studierna på mer allvar och plugga mer men min undanflykt är att jag 'vill ha ett liv också'. Jag förstår mig inte på folk som bara skyter, vill visa sig högst i rang och ser sig själva som obrytbara för det är vi inte. Ingen av oss. Vi är försiktiga själar som gör det bästa av det vi har. Jag älskar livet och hatar döden, jag är inte rädd för den men jag hatar det som ingenting annat. Jag skulle göra allt för dem som jag bryr mig om och resten skulle jag kunna strunta i. Jag har vänner som mår bra och vänner som mår mindre bra, vänner som jag försöker bygga upp och vänner som bara finns. Ser jag någon som mår dåligt så rycker jag in direkt med buller och bång och jag ger mig inte, jag ger mig inte för en sekund. Jag vill inte att någon ska titta på mig och tycka att jag inte gjorde något. För det gör jag, jag gör det hela tiden. Jag kan må dåligt när djur far illa och när barn blir ledsna men jag kan bli arg när barn bara skriker eller när hundar bara skäller. Jag älskar att vara kär men inte att dejta, jag hatar när man är ovetande och när man bara väntar. Jag vill ha blixtrar och dunder annars tröttnar jag och ger upp. Jag är stark och envis och jag har fått det från den bästa, den bästa som inte finns men ändå finns så starkt. Jag saknar och lever livet, allt på en gång. Jag är inte den som tänker för mycket på djupaste tankar, jag puttar väck det och oftast håller det sig borta. Jag ser hellre framåt än bakåt och trivs bra så. Har oftast svårt att bestämma mig när det gäller det mesta men jag får ändå ihop det på de flesta sätt, mitt sätt.